Byebye old comp, hello new one!

Idag unde mitt tentaplugg på universitetet bestämde sig min wireless network grej att sluta fungera. Så tji fick jag gällande lite harmlöst surfande under studybreaksen. Jag överlevde tack var Martinas och mitt marathonrökande (fy på oss).

Jag började genast planera för en ny bärbar, men verkligheten fann ifatt mig så istället för att köpa en ny själv får jag pappas nästan 1 år gamla, han byter nämligen bärbara som andra byter skjortor så det är ingen större förlust för honom att ge över en till mig.. Begagnat är ju inte lika spännande självklart, men gratis är ändå alltid gott. Och när jag nu får den här lilla sötnosen som endast väger 1.35 kg måste jag ju konstatera att jag inte är den som är den.





Min "gamla" låg på 2.2 kg och kändes dessutom tyngre än den var, alldeles för tungt för mina späda armar tyvärr (I kid you not). Så, om någon vecka när my father är tillbaka från Addis Abeba kan jag byta in the old one mot denna.. Måtte jag klara mig tills dess.

Gällande tentaplugget så ser jag verkligen inte framemot tentan på onsdag. Finns ju roligare ämnen att tentera än ekonomistyrning, but a girl's gotta do what a girl's gotta do.

Ciao bellas!

Helgen i Marstrand.

Vi har spenderat en underbar helg i/på Marstrand. Under tiden hann vi besöka utställningen Västkustvalpen för att träffa Dolores uppfödare, träffat Erics kusis+sambo+bebis, ätit middagar med Erics hysteriskt roliga farmor samt träffat Mikka och hennes söta lilla chivalp Linus. Linus var en sådan söt liten parvel, såååå fin! Det var även Erics första kusinbarn, Victor, men honom har jag tyvärr inga bilder på just nu. Marstrand var faktiskt över förväntan och jag har nu gått snällt med på att spendera viss tid där nästa sommar. Vi ska tydligen ta med Erics pappas Bertram (båt) då vår nya monstertruck får dra 3.5 ton och därmed kan den äntligen dras runt.. Jag är inte alltför förtjust i staden Göteborg måste jag meddela efter mina besök där, Stockholm är en så mycket finare och roligare stad i mitt tycke. Tur att jag bor här då när jag tycker så, hehe.

Här är lite bilder på Dolores och Linus under deras blinddate i Marstrand (klicka för att se större):

Det är Mikka som har tagit de fina bilderna. Hon har numera en ny, egen blogg som du hittar här. :D

ÄNTLIGEN!

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!

Jag har väntat på den här dagen i så många år.. Och äntligen är den här! ADJÖ Persson, VÄLKOMMEN Reinfeldt!

Åh det är för lovely för att vara sant.. Skulle jag inte äta smärtstillande p.g.a. mitt trasiga knä skulle jag helt klart fira med champagne! Dock får jag inte det just nu för då kan man tydligen sluta andas, så jag får skippa champagnen..

Hoppas ni är lika glada som jag är, mina kära vänner!

Favorit i repris.

Igår kväll gjorde vi en favorit i repris och körde en vinkväll hos mig igen. Det var mycket trevligt, precis som förra lördagen! Roligast var nog när vi på slutkälken körde igång TP på x-boxen. Whoopis röst i nöjesfrågorna var ju oslagbar! Synd bara att Bea inte tog det här med ett roligt och avkopplande spel lika bra som oss andra och ville åka hem till slut.. Men slutet gott, allting gott.



Här är en bild på en väldigt trött duo efter (under? host) förra lördagens kalas:

Love to my homies! You know who you are girls. En extra speciell hälsning till vildmarksledaren, peace!

Åååh, jag glömde nästan bort att nämna att jag äntligen fick ett sms av min saknade AndyPandy som befinner sig i min favoritstad Shanghai! Jag var en mycket lycklig flicka när jag såg det imorse, särskilt då han inledde det på lokalt vis med ett Ni Hao. Tydligen blir han behandlad som en v.i.p. av kineserna precis som sig bör, annars hade de fått stå till svars för mig minsann. I miss my homeboy!!!

No surgery!

Ja mycket har minsann hänt sen senaste bloggandet. Dock orkar jag inte uppdatera ikapp det hela så det får vara lite tomt istället..

Något som hände som var mycket uppslitande var att mitt vänstra knä pajade totalt för 3v sedan. Efter diverse sjukhusbesök (och inte att förglömma min bästa vän morfinet) så träffade jag en kirurg idag i tron att jag måste absolut låta knät opereras. Men ack så fel jag hade! Kirurgen var världens gulligaste och roligaste och menade starkt att då jag enligt honom har "anatomiskt perfekta ben" (hans uttryck, muhahaha) och har haft patella luxation (knäskål som hoppar ur led) sen godknowswhen så är det bättre att köra med sjukgymnastik, tips och råd inför framtiden om hur jag ska göra vissa rörelser etc, och sist men inte minst visade han mig hur jag ska undvika slita alltför mycket på knät när jag sätter tillbaka knäskålen när den faller out of place. För jag har alltid satt tillbaka den själv (förutom när jag bodde i USA och Anna kunde hjälpa mig några gånger), men nu ska jag försöka få medhjälp för att i samband med ipoppandet få benet utdraget för att minska slitaget på benbitarna.. För det är lite småsvårt (=omöjligt) att räta ut benet själv annars. I vilket fall var det väldigt goda och oväntade nyheter! Akutenortopederna hade sagt att det måste opereras och att jag inte under några omständigheter får trycka tillbaka knät själv utan måste uppsäka akuten alltid, även om jag redan tryckt tillbaka knät iaf.. Men enligt denna ortoped de luxe så tror han att jag är bättre på att få tillbnaka knät själv efter x antal år än hans kollegor.

Varför det tagit 3 v för knät att läka beror på att ledkapseln spruckigt och jag har fått ett öppet sår i knät som läker. Så då var det inte så konstigt att jag hade vätska/blod i mitt deformade ballongknä någon vecka efter själva händelsen. Men nu är svullnaden nere och jag är så gott som bra igen, hurra hurra!

I lördags drack vi lite vin och raspberry daiquiris hos mig. Dock slutade inte kvällen i topp så jag väljer att inte diskutera det närmare. Men jag måste bara dementera Beas uppgifter att hon låg först och att jag och Martina drack ikapp oss. Så var definitivt inte fallet, sorgligt nog. I wish it would've been though babes! Hade varit mycket skönt!