Ugly picture dot com.

Lördagskvällen var halvt crazy. Jag och Trixx som skulöle ha en fullfjädrad tjejkväll blev anfallna av min pojkvän/sambo som jag tidigare under dagen hade förbjudit att komma hem. Vi hade nämligen bråkat (ok, jag hade bråkat, men det var faktiskt hans fel!) och därför ville jag inte ha honom närvarande under Trixx och mitt förfixande och festande. Men som en ledsen liten hundvalp var han på sitt bästa uppförande och det slutade med att vi mötte upp hans gamla kompisar ute. Så sjuuuuukt kul, jag vet inte om roligheten låg i att jag möjligtvbis blev lite överförfriskad, men roligt hade jag! Roligast var nästan att prata med Ruben, som presenterade sig med "hej, jag är omskuren". Han vet minsann hur han ska få tjejer på fall! Bea blev även döpt till tjejen med silikon, av psykfallstjejen, och blev fruktansvärt nöjd med kvällen. Jag hade på mig mina nya, grymma Antik Batik jeans och jag och Trixx var allmänt fab, förutom på kortet som togs på oss och nu ligger ute för allmänhetens beskådning. Kill me please. Bea lyckades dock vara fruktansvärt söt så jag postar kortet trots allt för hennes skull.

Jag får typ kväljningar av att titta på kortet. Varför vet jag inte, men hur lyckades jag med den minen? Och hur lyckades jag bli så ful? Frågorna är många och svaren få..

Idag är det i.a.f. semmeldagen och jag har redan ätit ca 15 semlor hittills i år, så efter idag kanske jag ska lägga det här med semlor på hyllan. Kram!

Helt sjukt.

Jag blev väckt av mamma imorse som ringde till min mobil om och om igen tills jag svarade. Tydligen har ett par i min ålder blivit knivhuggna i sin port på Östermalm när de var på väg hem från krogen. Då mamma visste att jag var ute igår blev hon tydligen livrädd när hon hörde det, även fast hon visste att det nog inte var vi. Stackars min mami. Men framförallt, stackars paret. Hur sjukt är inte det här?!?!

http://www.expressen.se/index.jsp?a=534789

Shit pommes. Pappa ringde och jag berättade vad som hade hänt och det första han sa var att han är så glad att jag inte köpte någon av lägenheterna vid Saluhallen/Östermalmstorg. Det är jag med, en applåd till pappa som insåg det långt före mig. Det rör sig så himla mycket skumma typer överallt.. Helt sjukt att sådant ska hända, dessutom innanför ens egna port. Världen är crazy..

Glass i stora lass.

I går vid 8-tiden när Eric varken hade kommit hem eller ringt om hur vi skulle göra med middag släpade jag till slut min hungersargade kropp ner till Ica för att inhandla någon form av middag. Jag lyckades hitta en Billys panpizza (ett svagt ögonblick), ost och 4 små yoghurtar och kände mig rätt nöjd med mitt kap. Dock när jag skulle betala upptäckte jag att tjejen framför mig (som råkade vara ingen mindre än fröken von Sydow, reds. anm.) hade köpt glass, och då höll jag på att svimma av en plötslig craving för glass. Jag lyckades på darriga ben neka reflexen att gå tillbaka in och köpa glass, då jag visste att det var mitt omänskligt låga blodsocker som skapade detta plötsliga behov, och styrde säkert stegen hem. Väl hemma lyckades jag inte bara värma den äckliga pan pizzan utan fick även i mig hela i förhoppning om att mitt sockerbehov skulle övergå. Men nej, det gjorde den inte. Och när Eric väl kom hem hittade han mig liggandes framför tvn som ett kolli som bara kunde prata om glass och choklad.

När Top Model väl hade börjat kom jag fram till att det var now or never. Ville jag ha glass var det inte mycket tid att spilla, så beslutsam som jag är gick jag ner ett andra varv till Ica för att inhandla allt jag craveade efter. Som en liten sidenote kan väl nämnas att jag bor i huset bredvid, annars hade det varit alltför jobbigt. Jag och Eric spenderade därefter resten av kvällen framför Top Model (ok, jag hade min bärbara i knät och surfade samtidigt och Eric somnade mitt i andra avsnittet) ätandes mängder med glass. Till slut mådde jag nästan omänskligt illa och nu är väl glass det sista jag vill se. Bara tanken på glass får mig att känna mig äckligt mätt.

Så summan av kardemumman är: ingen mer glass för mig på några veckor! En annan slutsats vore kanske att jag inte får låta mitt blodsocker sjunka så långt ner, och att jag inte får handla mat hungrig..

Bilden på Glassstruten "in action" kommer från www.benjerry.com

Paris i bilder pt. 2.

Paris i bilder pt.1 (image heavy).

Ett urval av bilder från Paris. Jag vill redan nu passa på att be om ursäkt ifall någon (kanske martini?) har internet som inte gillar denna post. Sorry but I just had to do it, with or without a cut..

Drömmar, drömmar..

Jag har försovit mig och vaknade först nyligen. Och hur vaknade jag? Jo av mina psychodrömmar igen. Denna gången drömde jag att jag var på jobbet. I min dröm var vi kvar i Frihamnen och hade en butik inne på huvudkontoret så när människor kom för att hämta ut sina reparationer gick jag dit och hjälpte dom. Därefter hamnade jag på en kickoff hos någon av coacherna, och den hade en enorm lägenhet som var toppinredd. Badrummet (som var lika stort som min lägenhet) hade en hel vägg av frostat glas ut mot taket (lägenheten var en vindsvåning och i badrummet var väggen sned då det utgjordes delvis av tak) med en konstant ström av vatten, ett vattenfall över en lång vägg alltså. Som handdukshängare fanns det en birchtree och kronan på verket var en gigantisk ljuskrona från Nordiska Galleriet som hängde över ett stort och mörkt matsalsbord. Åh, det var så snyggt att jag höll på att svimma.. I vilket fall, kickoffen skulle fortsätta någonstans i Värmland och innan vi skulle bege oss dit skulle vi ha en mängd olika lekar. Lekarna var random och helt plötsligt var det inte en kickoff med jobbet längre utan hela mitt liv var i princip uppblandat. Min pappa var där, min mamma, min gamla scoutledare och gamla låg- och mellanstadiekompisar. En kille överräckte en liten zipbag fylld med grönt till mig och gav intrycket av att det skulle vara gräs. När jag väl tog den blev jag så besviken för substansen var ljusgrön och alldeles för grov. Enligt killen, som jag hade gett smeknamnet Jesus i drömmen, så såldes det som kattmynta i Sverige men var bra grejer. Jesus kom från en colombiansk släkt och hade precis varit på familjens plantage over there. Då stod plötsligt min pappa där och pratade om att det var helt ok med gräs, och räckte ut sin hand för att ta det och ge till min storebror. Men det fick han minsann inte för mig utan jag sa att jag skulle ta hand om det och gömde påsen under min tshirt. Därefter hände en mängd weirda saker men helt plötsligt kom min KTHkompis Maria dragandes på en skottkärra, och när jag kramat om henne och frågat hur hon mådde var skottkärran helt plötsligt ett gammalt trähus som var målat ceriserött på ytter och innerväggarna men inrett vitt och snyggt. Sen vaknade jag och vägrade somna om, för mina drömmar är lite för mycket ibland..

Nu äter jag coco puffs och funderar på om jag ska läsa lite nationalekonomi eller skönlitteratur. Decisions, decisions.

Hoppas Trixxen kommer online eller ringer mig snart så att jag kan berätta riktigt yummydetaljer från drömmen som handlade om henne, och som inte bör upprepas här och nu..

Shanghai!

Och ja, det blir möjligtvis en favorit i repris. Lyckas jag och pappa pussla ihop våra scheman kanske jag befinner mig i min nya favoritstad igen redan i april. Annars får jag vänta med shoppingnerverna på hög spänn fram tills hösten då sommaren verkar vara rätt odräglig där.. Håll tummarna.

Identitetskris och tönt..

Det känns som att jag genomgår någon form av smärre identitetskris. Jag kan inte bestämma mig för hur jag faktiskt vill göra med mina studier, och det känns som att jag bör komma fram till ett svar relativt snart.

Som en reaktion på detta drömmer jag mycket om mina val. I natt drömde jag att jag började på KTH igen (industriell ekonomi) på heltid i kombination med mina nuvarande ekonomistudier. När jg vaknade var jag beredd att bege mig till mekanikföreläsning tills jag kom på att jag fortfarande inte studieanmält mig för denna terminen.. Samtidigt känns det som att min hjärna ruttnar delvis på ekonomlinjen. Jag älskar många av ämnena, men hur spännande är kurskamraterna egentligen? Och hur mycket får jag ut av studierna?

Återvänder jag inte tillbaka till KTH tar jag en fil. kand. i psykologi som komplement, av rent intresse. Men det känns som någon form av waste om jag inte återvänder, då jag ju inte direkt har svårt för ämnena i sig, utan ville bara inte fortsätta efter första året av familjemässiga skäl.

Kan någon rädda mig? Vad ska jag göra? Och hur kan jag se detta som en identiitetskris; baserar jag verkligen min identitet på antalet examen jag tar? Jag antar i vilket fall att jag ska spendera sommaren framför mina mekanikböcker i vilket fall.. Men vad ska det bli av mig? Vad vill jag? Och hur vill jag komma dit?

På en lighter note ska jag precis beställa en ny hårddisk på 250gb. Och min nya datorväska premiäranvändes idag och funkade ypperligt. Dork for life yo..

Gasspisaholic!

Jag ska uppdatera med lite bilder från Paris snart, i.a.f. när jag läst alla roliga bloggar som jag har glömt bort under den senaste tiden.

Lagar precis lunch, och det är helt otroligt hur fäst jag har blivit vid gasspisen som jag trodde var det första som skulle ryka ur min lägenhet, åtminstonde näst efter det gamla kylskåpet som byttes omedelbart. Gasspis är underbart! Det går så snabbt att laga allt, vilket det väl gör med induktion också, men ljudet av lågorna är oslagbara. Myser bara jag hör dom. Dessutom intalar jag mig att maten blir godare, men det är nog just intalning.

Jag har ju planer på att göra om mitt kök senare, och då ska jag definitivt ha gashäll, ugnen får dock gärna vara el. Egentligen hade jag tänkt riva ut allt nu under våren och göra om, men allting fungerar så himla bra att jag innerst inne inte vill göra det ännu. Jag ska njuta av mina vackra, original funkisskåp och den gamla spisen vars låga kan ställas in att brinna farligt högt (fanns nog inga reglage förut). Jag har dock tagit bort luckorna från porslinsskåpen för att de är nästan ännu vackrare med de vitmålade "bjälkarna" synliga. Men I love mitt lilla minikök!

Jag bävar redan efter tanken på att kanske behöva flytta ut till villa om 15 år. Måste man ha gasbehållare då för att ha gasspis? Eller tvingar jag gå över till induktion? Våga vägra elektriska spisar säger jag bara..

Nu ropar min lunch på mig från spisen. I love you my gasolineburning piece of metal!

Paris, paris..

Paris here I come!

Är tillbaka på lördag kväll. Kram!

Första samtalet.

Inom loppet av en minut har jag både hunnit logga på och tagit emot dagens första samtal, där en kund hade världens kortaste fråga. Damn it, let me sell you something!

One man show.

Oj, nu måste jag nog logga på närsomhelst, men ingen annan är här. It's a one man show!

En tidig, disig söndagsmorgon.

Jag är uppe alldeles för tidigt idag igen. Hade mobilens alarm ställd på 07.00, men jag snoozade fram till 07.20. Därefter har det varit pure survival. Jobbar nämligen 09.00-18.00 idag, och var tvungen att hinna till ICA för att köpa lite extra takeawayfrukost (red bull och yoghurt) som komplement till min coco puffs frukost hemma. Jag var första kunden på Ica, för vem är uppe kl. 08.00 en söndagmorgon, och kassakillen var så himla trevlig. Dock tyckte jag mer synd om honom då han faktiskt hade haft sovmorgon i morse, och en sovmorgon innebar att han behövde gå upp först kl 07.15. Poor guy!

Nu väntar jag på att mina kollegor ska komma så att jag slipper vara alldeles ensam här. Har redan hunnit hämta thé. Dock har dom stängt och larmat dörren mot hisslobbyn så jag kan inte hämta 3 koppar samtidigt som jag håller i min ipod och mobil samt trycker passerkortet och koden på läsaren. Så jag fick hålla till godo med endast en kopp thé.

Jag längtar efter min säng, mmm beeeed..

Klaraliten är numera pirat, och en valp väntas!

Igår var jag hundvakt åt lilla Klara. Klara är min underbara tax som är 13.5 år gammal, och hon har haft problem med ett öga. I torsdags opererades ögat bort och därför var jag med henne medans mamma var på jobbet på eftermiddagen. Nu är Klara en pirat, men världens sötaste pirat. Jag är så glad att vi kunde operera henne, för jag hade inte klarat av att låta henne somna in. Ingen hund kommer någonsin kunna ta en lika stor plats i mitt hjärta som Klarakorven, i love her to death. Hon mår bra i vilket fall nu men är tröttare än vanligt. Hon ville t.o.m. leka igår efter att vi hade varit ute, men tratten gör det lite svårare, och hon får inte anstränga sig nu heller så vi gosade istället. Men tänk vilken liten fighter hon är, som orkar leka trots sin ålder och en operation till råga på allt! She's the best!

Och jepp, det är sant. Jag anses tydligen låta lämplig som hundägare och ska få köpa en yorkshire terrier. Dock ska jag inte köpa av uppfödaren som jag har stalkat i 2 år, visserligen tyckte hon att allt lät jättebra och reserverade en tik åt mig och Eric, men det kändes som att det var något som inte stämde, jag tyckte inte att hon verkade tillräckligt seriös när det gällde att välja ut sina valpköpare. Så, jag började ringa runt, för att se om det kanske var någon annan uppfödare som jag kunde känna tog det hela på ännu större allvar, och jag slog en jackpot! Hittade världens gulligaste och seriösaste uppfödare, vars uppfödningsarbete varit uppmärksammat hur länge som helst. Jag får dock vänta längre, kanske fram till hösten, för att hon ska få en valp till mig. Men det känns som att då det är ett 15års åtagande att skaffa hund så är det värt att vänta för att känna att allt verkligen är rätt. Jag är jättelycklig i alla fall, och så himla glad att jag ringde runt. Men mest lycklig är jag över Klara och hennes tillfrisknande!

Jag ska nog baka scones snart. Mums!

Puppies, anyone?

Jag har stalkat en yorkshireterrier uppfödares hemsida de senaste 2 åren, och nu precis när jag kan tänkas ha möjlighet att skaffa en valp så hade hon helt plötsligt fått flera små valpisar. Så, jag tog mod till mig och ringde henne, men det var ingen som svarade. Attans. Får försöka igen senare.

Kommer jag att klara av en valp? Och kommer Eric att göra det? Frågorna är många..



Igår var Eric och jag på en tidig bio och såg "Att göra en pudel". Därefter åkte vi hem och jag bloggade och läste andras bloggar fram tills Big Brother började. Ja, jag är en big brother junkie nuförtiden (jämfört med förra året då jag knappt såg något) och ja, jag skäms väl kanske lite. Men det är så himla roligt att se andra människor på det sättet, det är lite som antropologi. Jag tror att mitt intresse av okända människors bloggar baseras på samma sak. Tur att Bea är en än större junkie i.a.f. så jag kan skylla allt på henne.

I andra hundnyheter så köpte Eric och jag ett superfint hundhalsband till Bim. Hon har nämligen inflyttningsfest ikväll och istället för att köpa några flaskor vin eller annat tråkigt så tänkte vi att hennes nya amstaff säkert vill ha fler halsband. Om hon inte tycker om det finns det ju en mängd andra som hon kan byta sig till på Ellios.

Jag är så mätt av pizza att jag nog behöver rulla ner från stolen och ligga på golvet ett tag.

Bokmalar united

Jag älskar böcker, och när jag säger älskar menar jag verkligen älskar. Då jag t.ex. inte pluggat tillräckligt, städat eller är allmänt stressad/kaotisk har jag läsförbud. Visst, jag läser lite kurslitteratur, nyheter, glansiga tidningar och diverse bloggar men där går gränsen. Att inte läsa skönlitteratur är en form av bestraffning jag utför undermedvetet (tur att ingen okänd läser min blogg så att jag slipper skämmas allt för mycket för mina psykotiska drag), och det funkar faktiskt. För när jag väl stiger fram ur oordningen så kan jag alltid belöna mig själv med en bok and it feels damn good. Läsning är fabulous!

I går var en sådan där dag jag kom på att jag borde belöna mig själv genom att köpa en ny bok. Väl inne på Pocketshop uppstod problem då jag, som planerat att läsa något roligt och lättsamt, automatiskt dras till Sylvia Plaths "The Bell Jar". Roligt och lättsamt? Förvisso en bok i mitt tycke, men kanske inte riktigt det jag behövde. Till slut övertalade jag mig själv att styra bort från frestelsen och över till Lauren Weisbergers "The Devil Wears Prada". Chiclit på högsta nivå. Jag lyckades med denna manöver efter att ha övertalat mig själv att det är onödigt att lägga ut 159kr på en bok (The Bell jar) som jag redan har någonsans och som jag bör läsa då jag verkligen kommer hinna njuta av den. Den snälla kassörskan med flummig musiksmak utbrast att hon älskar The Devil Wears Prada, och då hon såg ut att vara en fellow Walt Whitman/F. Scott Fitzgerald/Ernest Hemingway vän ansåg jag att jag inte behövde skämmas alltför mycket över mitt köp. Hon höll dessutom helt med om seriositetsaspektena. Fram för fler trevliga och klyvna bokälskare!

Bilderna på böckernas framsidor kommer från Bokus

Yay, yay, arrgh, arrgh och arrgh!

Updates updates, och jag har både goda och dåliga nyheter. Dock överväger de goda nyheterna de dåliga och därmed är jag en happy camper.


God nyhet 1: Min hund Klara har varit sjuk i ena ögat och fick operera bort det idag, men tydligen gick operationen bra och hon får komma hem imorgon. Klara är 13.5 år och jag var så otroligt lycklig igår när jag hörde att veterinären ville operera henne, för hon är världens gladaste och stojigaste lilla gammeltax. Därför går denna in under goda nyheter i stället för dåliga. Hade det inte kunnat lösas hade jag dött av sorg.

God nyhet 2: Mitt bredband fungerar! ÄNTLIGEN! Så nu kan jag surfa snabbt och återuppta mitt bloggberoende.

Dålig nyhet 1: Jag har kanske öroninflammation(?) i mitt vänstra öra och måste gå och kolla upp det antingen senare ikväll eller direkt på morgonen imorgon. Har inte kunnat äta på 2 dagar då tuggning varit omöjligt p.g.a. värk. Jag trodde f.ö. att det var något fel i min käke först, och att det onda strålade ut till örat, men tydligen var det tvärtom troligtvis. Har jag tur är det bara någon freakad grej som går över av sig själv och ingen öroninflammation. Hoppas det löser sig snart i vilket fall, för jag är superhungrig.

Dålig nyhet 2: Jag hade fått en plats på kursen Kinakunskap på KTH som jag hade efteranmält mig till, men de hade mailat mig angående platsen till min KTHmail som jag självklart glömt kolla under tiden då jag saknat bredband. Jag har nämligen bara kunnat surfat på 56kb modem via den bärbara där modemet är inbyggt och där har jag ingen länk till min KTHmail, inga länkar till någonting från början faktiskt, därför har jag inte ens tänkt på att kolla den.

Dålig nyhet 3: Jag hade en dålig nyhet till, men jag verkar ha glömt den medans jag skrev ner alla de andra nyheterna.. Typiskt! Jag får återkomma om jag kommer på den igen.